En mycket omfattande studie visar att det finns stora fördelar med att läsa på papper jämfört med sin rival – den digitala skärmen. Detta bekräftas nu av forskning på 170.000 personer. Och det kan tyckas vara gammal skåpmat men i den här nya studien så har forskarna tittat på flera andra studier som genomfördes mellan år 2000-2017 och därmed baseras resultaten på hela 170.000 deltagare!

Studien fokuserar främst på läsförståelse och finns publicerad i sin helhet här. Nedan finns några av de resultatet som studien visat.

Studien kom fram till följande:

• Det går fortare att läsa och förstå innehåll på papper. Text på papper uppfattas lättare än på skärm om läsaren är under tidspress.
• En text går alltså snabbare att förstå när den läses på papper – man kan säga att det går fortare att avkoda en text på papper.
• Informativa texter uppfattas bäst på papper – samma sak även om information är blandat med berättande text.
• Endast berättande text tycks fungera lika bra på papper som på skärm, likaså har mottagaren ungefär samma förståelse för text hen läser på papper eller skärm förutsatt mottagaren får ta så mycket tid den vill på sig.
• En teori presenteras om att vi har en mer lättsam inställning till digitala skärmar/medier och är mer vana att skumma texter digitalt än på papper.

Rapporten avslutas med följande konklusion:

Det står klart att digital läsning inte går att undvika då det är så vanligt förekommande i vårt vardagliga liv och i utbildningsvärlden. Och även om resultaten tyder på att papperbaserad läsning borde favoriseras över digital läsning så är det orealistiskt att rekommendera människor att inte läsa digitalt. Däremot bör inte resultaten, som tyder på att digital läsning har några klara nackdelar, helt förkastas, då det skulle kunna vara missledande i politiska och utbildnings-relaterade beslut. Och skulle på sikt kunna försämra läsförståelsen hos vissa och rent av hämma läsförståelsen hos barn.

Tack till Boktugg som också sprider den här informationen genom sin sammanfattning av studien.

Människor har utvecklat sin förmåga att skumläsa men riskerar att tappa förmågan att ”djupläsa”

Teorin om att vi i större utsträckning skumläser texter på digitala plattformar och letar efter ord eller fraser som väcker vårt intresse bekräftas även av Maryanne Wolf som är akademiker på Harvad, i sin senaste bok Reader Come Home: The Reading Brain In A Digital World. Där tar sig Wolf an uppgiften att förstå vad som händer med vår hjärna när den information vi tar emot dagligen i övervägande utsträckning kommer från digitala enheter.

Hela 34 gigabyte av data tar vår hjärna ta emot varje dag i form av musik, tv, reklam, videos, e-mail, webbplatser och appar, vilket motsvarar att läsa 100.000 tryckta ord om dagen.

Problemet med att skumläsa, menar Wolf, är att det markant försämrar vår förmåga att läsa och förstå längre texter, istället så söker sig hjärnan till det lättsmälta och banala och undviker mer komplicerade texter.

Lösningen enligt Maryanne Wolf är att läsa mer på print, hon talar om en hjärna som är ”bi-literate” och som hanterar att läsa och förstå texter oavsett längd eller komplexitet både digitalt och på print. För att uppnå det här rekommenderar Wolf att utbildning i tidig ålder bör vara baserad på fysiska böcker för att sedan addera digitala alternativ över tid.

Wolf avslutar med en grundregel inom neurovetenskap à la Darwin : ”använd det, eller förlora det”.